From Signal to Social : Steps Towards Pervasive Social Context

The widespread adoption of smartphones with advanced sensing, computing and data transfer capabilities has made scientific studies of human social behavior possible at a previously unprecedented scale. It has also allowed context-awareness to become a natural feature in many applications using features such as activity recognition and location information. However, one of the most important aspects of context remains largely untapped at scale, i.e. social interactions and social context. Social interaction sensing has been explored using smartphones and specialized hardware for research purposes within computational social science and ubiquitous computing, but several obstacles remain to make it usable in practice by applications at industrial scale. In this thesis, I explore methods of physical proximity sensing and extraction of social context information from user-generated data for the purpose of context-aware applications. Furthermore, I explore the application space made possible through these methods, especially in the class of use cases that are characterized by embodied social agency, through field studies and a case study.A major concern when collecting context information is the impact on user privacy. I have performed a user study in which I have surveyed the user attitudes towards the privacy implications of proximity sensing. Finally, I present results from quantitatively estimating the sensitivity of a simple type of context information, i.e. application usage, in terms of risk of user re-identification

SensibleSleep: A Bayesian Model for Learning Sleep Patterns from Smartphone Events

We propose a Bayesian model for extracting sleep patterns from smartphone events. Our method is able to identify individuals' daily sleep periods and their evolution over time, and provides an estimation of the probability of sleep and wake transitions. The model is fitted to more than 400 participants from two different datasets, and we verify the results against ground truth from dedicated armband sleep trackers. We show that the model is able to produce reliable sleep estimates with an accuracy of 0.89, both at the individual and at the collective level. Moreover the Bayesian model is able to quantify uncertainty and encode prior knowledge about sleep patterns. Compared with existing smartphone-based systems, our method requires only screen on/off events, and is therefore much less intrusive in terms of privacy and more battery-efficient

Temporal and cultural limits of privacy in smartphone app usage

Large-scale collection of human behavioral data by companies raises serious privacy concerns. We show that behavior captured in the form of application usage data collected from smartphones is highly unique even in very large datasets encompassing millions of individuals. This makes behavior-based re-identification of users across datasets possible. We study 12 months of data from 3.5 million users and show that four apps are enough to uniquely re-identify 91.2% of users using a simple strategy based on public information. Furthermore, we show that there is seasonal variability in uniqueness and that application usage fingerprints drift over time at an average constant rate

Emergency Department Triage Scales and Their Components: A Systematic Review of the Scientific Evidence

Emergency department (ED) triage is used to identify patients' level of urgency and treat them based on their triage level. The global advancement of triage scales in the past two decades has generated considerable research on the validity and reliability of these scales. This systematic review aims to investigate the scientific evidence for published ED triage scales. The following questions are addressed

Tätheten av av sjöpennor i skyddade och bottentrålade områden i Skagerrak och Kattegatt : förslag till övervakningsprogram för epifaunans status

Livsmiljöer med mjuka bottnar med sand, silt och lera har ett rikt liv både på ytan och nere i sedimentet. I djupare miljöer där ljuset inte räcker till för fotosyntes dominerar olika djurgrupper. De organismer som lever på bottnarna brukar kallas epifauna (epi = på). På lite större djup på svenska västkusten domineras större arter av epifaunan på mjukbottenmiljöerna av kräft- och koralldjur. En del arter är relativt storväxta och kan både vara rörliga som olika arter av kräftdjur eller förankrade i sedimentet som vissa koralldjur som sjöpennor och cylinderrosor. Dessa livsmiljöer exploateras av yrkesfisket efter skaldjur och bottenlevande fiskarter med olika redskap. Särskilt mobila redskap som bottentrålar dominerar i utsjöområden och då dessa dras fram över och i kontakt med botten kan arter påverkas på olika sätt. Antingen direkt genom fysisk skada eller att de fångas, eller indirekt genom att arternas livsmiljö påverkas, sedimentet rörs upp och grumling sker eller att näringsväven och konkurrensförhållanden mellan arter förändras av bottentrålningen. Syftet med denna studie har varit att i ett antal fallstudier jämföra epifaunans artsammansättning, täthet av sjöpennor och totala abundansen av epifauna som tänkbara indikatorer för status av epifaunan på mjukbottnar i Kattegatt och Skagerrak. Sjöpennor lever förankrade i sedimentet, är relativt stora och bedöms generellt som känsliga för fysisk störning. OSPAR kommissionen inkluderar också habitatet ”Seapens and burrowing megafauna communities” i sin lista över hotade arter och habitat. Metoden vi har använt för att kvantifiera epifaunan är en kameraförsedd släde som dras fram över en sträcka på havsbotten och filmar en definierad bredd; metoden kallas UWTV (UnderWater TeleVision). I båda havsområdena är olika arter av sjöpennor bland de dominerande arterna som kan anlyseras med denna metod, men fördelningen av arter av sjöpennor skiljer sig åt mellan havsområden och djup. I samtliga fallstudier är också den totala abundansen av epifaunan (alla taxa inräknade) högre i skyddade områden jämfört med närliggande jämförbara områden som bottentrålas. Resultaten antyder också att olika arter av epifauna har olika känslighet för påverkan från bottentrålning och störst skillnad fanns för den stora piprensaren Funiculina quadrangularis som återfanns i cirka 8 gånger högre täthet i de skyddade områdena i det djupa området Bratten jämfört med närliggande trålade områden i Bratten. I Kattegatt och kustnära i Skagerrak dominerade sjöpennorna mindre piprensare Virgularia spp. och sjöfjäder Pennatula phosphorea med endast enstaka observationer av andra arter av sjöpennor. I dessa grundare områden förekom P. phosphorea, men inte Virgularia spp., med lägre abundans i trålade jämfört med skyddade områden i Kattegatt. Motsvarande trend kunde ses, men inte lika tydligt i Skagerraks kustområden. Jämförelserna mellan skyddade och bottentrålade områden bekräftar tidigare beskrivna mönster om att känsligheten för fysisk störning från bottentrålning är störst för de storväxta arterna av sjöpennor medan de mindre arterna är mindre känsliga. Resultaten från studierna av epifaunan visar sammanfattningsvis att fysisk störning från bottentrålning har effekter på denna grupp av organismer och att effekterna kan övervakas kvantitativt med metodiken videofilmning med en kamerautrustad släde. En bra miljöövervakning i större skala som Skagerrak, Kattegatt eller Nordsjön i enlighet med Havsmiljödirektivets avgränsning, förutsätter också en god rumslig täckning. En miljöövervakning av status av bevarandevärden i marina skyddsområden förutsätter å andra sidan högre upplösning på provtagningar i avgränsade områden. Vi visar i denna rapport att det för epifaunan finns goda möjligheter att kombinera information som fås från övervakningen som primärt görs för bohålor av havskräfta med undersökningar som görs i marina skyddsområden primärt för biologisk mångfald med avseende på epifaunan. Provtagningarna i de marina skyddsområdena bidrar särskilt till övervakning i det storskaliga perspektivet genom att tillföra information från områden som är opåverkade av bottentrålning. Baserat på ovanstående resonemang föreslår vi ett långsiktigt övervakningsprogram enligt följande: • Metodik och indelning i taxa som övervakas följer beskrivningar för UWTV med transekter med en yta av cirka150 m2. • En databas upprättas med standardisering och kvalitetssäkringsrutiner med utgångpunkt i resultaten från denna rapport. • Havsområdesövervakning i Skagerrak och Kattegatt utförs årligen med epifaunaanalyser av insamlat material från den så kallade UWTV survey som genomförs samordnat av ICES och inom EU:s Data Collection Framework (DCF). • Uppföljning av fiskeregleringar i marina skyddsområden med fokus på epifauna genomförs med motsvarande metodik. Dessa omfattar kontrasterande studier med fasta stationer som redovisas för Natura 2000-området Bratten i denna rapport men, omfattar också Natura 2000-områdena Lilla Middelgrund, Stora Middelgrund och Röde bank samt Koster-Väderöfjordens Natura 2000 område med Kosterhavets nationalpark. • Utvärderingar av epifaunans status bygger på båda programmen, dvs. både på havsområdesskalan och på den lokala skalan av enskilda skyddsområden

Reliability and validity testing of team emergency assessment measure in a distributed team context

Medical multi-professional teams are increasingly collaborating via telemedicine. In distributed team settings, members are geographically separated and collaborate through technology. Developing improved training strategies for distributed teams and finding appropriate instruments to assess team performance is necessary. The Team Emergency Assessment Measure (TEAM), an instrument validated in traditional collocated acute-care settings, was tested for validity and reliability in this study when used for distributed teams. Three raters assessed video recordings of simulated team training scenarios (n = 18) among teams with varying levels of proficiency working with a remotely located physician via telemedicine. Inter-rater reliability, determined by intraclass correlation, was 0.74–0.92 on the TEAM instrument’s three domains of leadership, teamwork, and task management. Internal consistency (Cronbach’s alpha) ranged between 0.89–0.97 for the various domains. Predictive validity was established by comparing scores with proficiency levels. Finally, concurrent validity was established by high correlations, >0.92, between scores in the three TEAM domains and the teams’ overall performance. Our results indicate that TEAM can be used in distributed acute-care team settings and consequently applied in future-directed learning and research on distributed healthcare teams

Prostate cancer mortality in areas with high and low prostate cancer incidence

BACKGROUND: The effect of prostate-specific antigen (PSA) screening on prostate cancer mortality remains debated, despite evidence from randomized trials. We investigated the association between prostate cancer incidence, reflecting uptake of PSA testing, and prostate cancer mortality. METHODS: The study population consisted of all men aged 50 to 74 years residing in eight counties in Sweden with an early increase in prostate cancer incidence and six counties with a late increase during two time periods. Incidence of metastatic prostate cancer was investigated in the period from 2000 to 2009, and prostate cancer-specific mortality and excess mortality were investigated in the period from 1990 to 1999 and the period from 2000 to 2009 by calculating rate ratios for high- vs low-incidence counties and rate ratios for the period from 2000 to 2009 vs the period from 1990 to 1999 within these two groups. All statistical tests were two-sided. RESULTS: There were 4528134 person-years at risk, 1577 deaths from prostate cancer, and 1210 excess deaths in men with prostate cancer in high-incidence counties and 2471373 person-years at risk, 985 prostate cancer deaths, and 878 excess deaths in low-incidence counties in the period from 2000 to 2009. Rate ratios in counties with high vs low incidence adjusted for time period were 0.81 (95% confidence interval [CI] = 0.73 to 0.90) for prostate cancer- specific mortality and 0.74 (95% CI = 0.64 to 0.86) for excess mortality, and the rate ratio of metastatic prostate cancer was 0.85 (95% CI = 0.79 to 0.92). CONCLUSIONS: The lower prostate cancer mortality in high-incidence counties reflecting a high PSA uptake suggests that more-intense as compared with less-intense opportunistic PSA screening reduces prostate cancer mortality

Selvitys akkuklusterin osaamisen kysynnästä ja alan koulutuksen houkuttelevuudesta

Kansallisen akkustrategian (tammikuu 2021) yhtenä tavoitteena on kehittää osaamista vastaamaan alan nykyisiä ja tulevia tarpeita. Tämä selvitys kartoitti akkuarvoketjun osaamisen kysyntää yrityksissä sekä alan koulutuksen houkuttelevuutta lukiolaisten, opiskelijoiden ja alanvaihtajien keskuudessa. Yritykset tunnistivat kasvavan osaajapulan koko arvoketjussa ja ovat valmiita osallistumaan alan koulutuksen kehittämiseen. Suurin määrällinen tarve on tuotanto- ja prosessityöntekijöille. Osaamistarpeina painotettiin koko akkuarvoketjun, mukaan lukien akkuteknologian sovellusten ymmärrystä, teknistä syväosaamista, liiketoimintaosaamista, vastuullisuus- ja ympäristöasioita sekä asiakastarpeiden ja markkinoiden ymmärrystä. Akkualaa ei tunneta vielä riittävän hyvin suomalaisten nuorten ja opiskelijoiden keskuudessa, vaikka siihen suhtaudutaan positiivisesti. Akkuala vastaa hyvin nuorten työelämäodotuksia liittyen mm. työn kiinnostavuuteen ja ilmastohaasteisiin vaikuttamiseen. Toisaalta alalla tunnistetut vastuullisuushaasteet mietityttivät. Kasvava tietämys lisää sekä kiinnostusta että positiivisia mielikuvia akkualasta. Johtopäätösten yhteenvetona esitetään viisi kehitysideakokonaisuutta, jotka liittyvät riittävän laaja-alaisen osaamisen takaamiseen, ammatillisen koulutuksen ja toimialakuvan kehittämiseen sekä yhteistyön ja kansainvälisen liikkuvuuden lisäämiseen